torsdag 30 juni 2011

Ställer sig upp

Nu ställer Lovisa sig upp mot möbler utan hjälp. Och när man ändå står där och har något att hålla i så kan man ju ta en promenad i sidled...


måndag 27 juni 2011

Omdöme om min matlagning

Sonen: Mamma, maten på dagis är bättre än när du lagar mat.
Jag: Jaså, varför är den bättre då?
Sonen: På dagis måste man inte blåsa på maten för kocken gör inte så varmt.

Sonen: Vilken god korvstroganoff!!
Jag: Vad kul att du tycker det. Är den lika god som mormors?
Sonen: Den här är jättejättegod och så är den lite äcklig. Mormors är jättejättegod och ju inte äcklig ju.

lördag 25 juni 2011

Katrinplommonpuré

Inget får förfaras när det gäller katrinplommonpuré och det sista i burken kan man ta med fingrarna...

torsdag 23 juni 2011

Samarbete

Samarbete fungerar olika bra beroende på aktivitet. När man har fått ny gitarr (efter att den första spelats sönder och inte längre har några strängar) så går det bra att spela tillsammans. Lillasyster får spela på den gamla/lilla gitarren och är lika glad för det.

När det leks med tågbana går det inte lika bra. En bygger bana och kör med tågen, den andra river banan och gnager på tågen.

torsdag 16 juni 2011

Skåprensning

vi rensar och tömmer lådor, skåp och hyllor för att kunna börja snickra. Lovisa kollar om det har gjorts ordentligt...

söndag 12 juni 2011

Borta bra...

..men hemma bäst. Trodde aldrig att jag skulle använda den frasen, men nu känns det rätt.

Korsikasresan var bra, trots smårisigt väder och förkylningar/öroninflammation - men inte så bäst som den hade kunnat bli med lite mer semesterflyt. Lite allmänt elände vägdes som tur var upp av bästa resesällskapet i form av goa mor- och farföräldrarna som förgyllde tillvaron. Dessutom värmer det i hjärtat att höra att den lilla gossen endast minns det positiva. Han längtar redan till nästa resa!

Men det där med semesterflyt verkar inte vara vår grej i år...

onsdag 1 juni 2011

Besvär

Pappan gör allt som står i hans makt för att senarelägga introduktionen av leksaker i vapenformat. Ibland har det ändå hörts Piong-Poing eller Pang-Pang och vi har anat att han fått upp ögonen för den typen av lek som pappan är så "rädd" för, men det har inte varit glasklart.

Så här förklarades Pang-pangleken tidigare:
Jag: Vad gör du?
Linus: Jag pistar!
Jag: Jaha, vad är det man gör då?
Linus: Jag vet inte

I morse lät det så här:
Jag: Vad gör du?
Linus: Jag skjuter med mitt besvär
Jag: Jaha, vad skjuter du då?
Linus: Jag skjuter ihjäl getingarna med mitt stora besvär, och myggorna med mitt lilla besvär